Heydar Aliyev tal, en president av Republiken Azerbajdzjan, vid en ceremoni, ägnande åt den tredje årsdagen av Khojaly genocide – Baku, Tezepir moske, 26 februari,1995.

Kära landsmän! Kära muslimer!

Idag har vi samlats i Tezepir moske, i Allahs hus, i samband med en sorgedag. Vi firar den tredje årsdagen av Khojaly genocide, av Khojaly tragedi.

För sin mångsekelgammal historia vinnde Azerbajdzjans folk i sitt levnadslopp de stora segrarna, steg upp till den absoluta toppen, berikade den världen kulturen. Den muslimiska världen förärade till världskulturen så heliga boken som Koran. Azerbajdzjans folk stötade ihop också stora problem under sin långa historia, skedde också tragedier på olika etapper. En av dem är den fortsatta aggression av armeniska inkräktare mer än sex år, ockupanterna mot vårt folk och splittring av våra land som en resultat, förslut av en del av det, döden av våra medborgare, blodsutgjutelse. Men det mest skrämmande av dessa problem, den allvarligaste skadan för oss är Khojaly tragedi.

I historia antecknade sig upprepade gånger fakter av barbariska relation av man mot man. I många delar av världen var man skedden genocide också. Genocide, som var begått av armeniska angripare mot Azerbajdzjan, är ett av de mest avskyvärda bland dem. Genocider, som begåtts under lång tid, man kan säga, helt 1900-talet, den armeniska aggression mot Azerbajdzjans folk, har tillfogat ett hårt slag på vårt folk. De största och de mest allvarliga såren av dem är Khojaly genocide och fortsattade för se år krig. Kriget var utlöst av de armeniska agriperna. Azerbajdzjans folk skyddar sina marker. Utan tvekan, blod spills ut på kriget, vi har offer, bära de tunga bördorna. Barbariska militariska operationen som var förverkligad dock för tre år sedan av inkräktarna mot Khojaly borgar, kvinnor, barn, äldrar, sjuker är den mest fruktansvärda etappen och den tyngest, den svartest sidan av sex års krig.

Khojaly händelser har också visat att armenierna eftertraktade inte bara för våra marker, ockuperade våra territorium, men steg också på sådant barbariskt sätt, som en genocide mot vårt folk. Det var visad öppet i Khojaly händelser. Den där hemska natten var ett fruktansvärt slag drabbat mot Azerbajdzjans folk. Det här såret oroar oss hittills. Den har ännu inte läkt, har inte stängd,  detta sår ska stanna för alltid i våra hjärt. Som jag har redan sagt, attacker mot civila under natten, den barbariska förstörelsen på platsen,  barn-, kvinnor-, äldrar- och sjukermord, tillfogande dem plågor med osedda grymheter, vittnar om barbari av våra fiender. 

Khojaly genocide, armeniska aggression och barbari mot vårt folk, deras använd av de lägsta metoderna mot människor har kommit i allmänhistoria och ska stanna där. De medborgare som dog i den där natten, de där dagarna är dyra för Azerbajdzjan, de har gett sina liv för för territoriella integritet av vår republik, de blev offer, martyrer på vägen av vårt folks kamp för nationell frihet. Deras tragiska död, det som de blev martyrer, är beviset av hjältemod, styrkan och mod av Azerbajdzjans folk.

Under kriget, som varar för mer än sex år, drabbade vi många offer. Jag noterar igen, att Khojaly martyrer är våra medborgarna, dödade också i namn av territoriella integritet, suveränitet och Azerbajdzjans oavhängighet. Idag samlades vi här för att hedra deras minne, att böja huvud och att be för dem. På uppdrag av allt azerbajdzjans folk, azerbajdzjansk staten framför jag igen kondoleanser till vårt folk i samband med denna tragisk händelse. Jag framför mina djupaste kondoleanser till familjer och släktingar av de där martyrerna som var mord i Khojaly. Må Allah välsigna dödades martyrers själar. Må Allah välsigna alla våra martyrers själar. Må Allah ge tålamod till martyrers familjer. Må Allah ge tålamod till helt vårt folk. Må Allah ge tålamod för att vi kunne bli kvitt alla bekymmer, säkerställa fullständiga oavhängigheten, territoriella integritet av Azerbajdzjan, föreviga Azerbajdzjans oavhängighet.

Khojaly tragedi är vår sorg, vår smärta, vår bedrövelse. Men på samma tid kampväggen, nationella frihetväggen, som var passerad genom århundraden av Azerbajdzjans folk, är en trevlig och framgångsrik väg. Och fanns det svårigheter i förfluten väg. Det finns svårigheter idag också. Det har inget dock brutit och inget ska bryta Azerbajdzjans folks vilja. Vi måste dra slutsatsen av de här händelserna  att vi måste ble mer modiga, mer ihållanda, mer sammanhänganda. Vi måste inse, att vi, som är herrar över sina öden, måste vi skydda sig själv, sin oavhängighet, promenerande på väggen, förutbestämda till oss av Allah, vi måste öppna sin väg och gå framåt den här väggen.

Så måste vi idag, när vi ber för välsigning av själar av alla våra martyrer, hålla dock upp huvuden. Så mycket som vi sörjer, måste vi vara optimisterna, se fram emot framtiden med hopp, leva med hopp. Jag är absolut säker, att Azerbajdzjans folk ska övervinna dessa svåra steg också. Svårigheterna är bunden inte bara med krig, ockupation av vårt land, en svår situation för våra flyktingar. Nu bor vårt folk under övergångsperiod. Vi upplever social och ekonomisk kris. Människor har många svårigheter i livet. Det var dock lika svåra etapper på vårt folks liv under århundraden, det passerade de, så bodde det för årtusenden och ska leva för annat årtusende.

Vi måste inte förlora tron, får inte avvika från sina övertygelser, vår inslagna väg. Vår inslagna väg är Azerbajdzjans oavhängighet, nationell frihet, evig Azerbajdzjans oavhängighet som oberoende stat. Den väggen som vi har kommit in är en väg av vår trohet till våra moraliska värderingar, traditioner, religion, språk, historia. Såvitt är vi trogna till alla dessa, så kan vi förstå orsakerdagens svåra situationen, hjälpa varandra, stötta varandra och stå emot armeniska ockupanter. Och vi ska befria sina marker, föra ut sitt folkvår republik ur den här krisiska situationen.

Jag är säker att vår väg är berömd väg, riktig väg, väg som tryggar intresen av vårt folk. Vi ska fortsätta följa på den här väggen. Den oberoende azeriska staten är säker i enigheten, tror på den styrka, och de här enigheten, styrkan, uthålligheten, tålamoden ska leda oss ur den här svåra situationen.

Jag ber igen Allah för att välsigna Khojaly martyrers själar. Jag ber igen Allah välsigna alla martyrers själar. Jag vill igen försäkra er att Azerbajdzjan ska stå fast vid att skydda vårt folks rättigheter, våra marker, territorier och ska befria Azerbajdzjans folk från dessa eländen.

Det var översätt från tryckår ”Heydar Aliyev. Våra oavhängighet är eviga”(aktioner, tal, uttalanden, intervjuer, brev, överklaganden, beställningar) – ”Azerneshr” Baku – 1998, b.3, s. 215-217