Historisk informatiom till dokument "Hänvändelse av republiken Azerbajdzjans president Gejdar Aliev till USA:s president Bill Clinton" (Baku, 8 februari 1999)

1997-1999 co-ordförande i Minskgruppen inom OSSE föreslog partnerna tre projekt om fredlig lösnig på konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan vad gällde Karabakh.

1. Paketvariant enligt vilken alla ockuperade av armeniska trupperna territorier i Azerbajdzjan måste befrias samt parallell lösning om Karabakh status.

2. Fleretappsvariant. Först sex regioner i Azerbajdzjan ska befrias (inte Latjunskij region). Lösa problemet angående Latjunskij korridor samt säkerhetsstatus av Karabakh.

3. Variant "En gemensam stat". Karabakh får samma rättigheter som en oberoende stat.

Azerbajdzjan gav sitt samtycke om att diskutera första två förslag som blev framförda i juni-september 1997. Regeringen av Levon Ter-Petrosjan i Armenien var nära till att acceptera den fleretappsvarianten som lösning på problemet. Men reaktion mot detta från en mer agressiv nationalistisk grupp av armenier både i Armenien och i Karabakh tvingade Levon Ter-Petrosjan att avgå och denna variant på konfliktlösning blev inte accepterad.

Azerbajdzjan i sin tur accepterade inte varianten "En gemensam stat" som blev framlagd i november 1998 och som inte motsvarade sådana internationella principer som territoriums helhet och statens suveränitet. Dessotom innan det här projektet blev föreslaget fick man veta om olaglig leverans av ammunition värd 1 miljard USA dollar till Armenien från Ryssland som var en av co-ordförande i Minskgruppen.

Republiken Azerbajdzjans president Gejdar Aliev informerade mycket detaljerat i sitt brev från 8 februari 1999 USA:s president Bill Clinton, som en av co-ordförande i Minskgruppen inom OSSE, om alla anfall och Armeniens politik samt nämde faktum av amminitionleverals från Ryssland till Armenien som Azerbajdzjan anser som angripare.

Armenien tog en distruktiv position och under förhållanderna iQuay-West i april 2001 avböjde "Plan Goble" och i januari 2004 förslag om att öppna kommunikativa linjer som svar till befrielse av ockuperade territorier och återvändning av flyktingarhem. Oavsett det att 2004-2006 hadepresedenter för Arzejbadzjan och Armenien ett möte och förhandlade med varandra gav det inga resultat och igen på grund av den armeniska sidan.

Angåendeutlåtandet av co-ordförande i Minskgruppen sommar 2006 i samband med folkomröstning i Karabakh förklarade Azerbajdzjan att detta skulle bara bli möjligt i överensstämmelse med statens lagstiftning i form av folkomröstning. Samtidigt förklarade Azerbajdzjan att frågan angående Latjunskij och Kaljbadzjarskij regioner inte är något diskutionssämne. Dess befrielse från armeniska trupper ansågs som den första uppgiften på tur och det gick inte att diskutera.

I sitt brev från 8 februari 1999 till USA:s president Bill Clinton påpekade republiken Azerbajdzjans statschef Gejdar Aliev att konflikten bara kan lösas enligt Lissabonprinciperna. Annars kan den konflikten utgöra fara för stabilitet och fred i hela Europa.

Historisk information skrevs 21 mars 2006