Heydar Aliyev tal, en president av Republiken Azerbajdzjan, vid ett möte med FN:s Generalsekreterare Boutros Boutros-Ghali i Presidents slott, 30 oktober 1994.

Kära Generalsekreterare, herr doktorBoutros Boutros-Ghali!

Jag välkomnar återigen verkligen dig i Azerbajdzjan, Azerbajdzjans land. Jag uttryckermin erkänsla till dig för intresset och uppmärksamheten som du har visat för Republiken Azerbajdzjan, för ditt besök i vårt land.

Den oavhängiga Republiken Azerbajdzjan grundades för tre år sedan, den är de Förenta nationernas medlem. FN:s generalsekreterares besök i Azerbajdzjan ska otvivelaktigt spela en viktig roll i lösningen av problem, som står inför Republiken Azerbajdzjan. Vi, som är vår republiks allmänhet, fästar stora hopp på det.

Det är allmänt bekant, att FN sysselsätter ständigt med Azerbajdzjans problem. Republiken Azerbajdzjan utsätts för den militära aggressionenfrån Armenien mer än sex år. Från den där dagen när Azerbajdzjan fann oavhängigheten till idag - det är tre år sedan FN och FN:s Säkerhetsråd sysselsätter ständigt med lösningen av den här frågan. Det gjordes mycket i detta område. FN, FN:s Säkerhetsråd och herr Generalsekreterare har förverkligat ett stort arbete i det här området. Å Republikens Azerbajdzjan vägnar tackar jag dig, herr Boutros-Ghali, för helt utgjort arbete, mottagande lösningar.

Republiken Azerbajdzjan som en stat som fick oavhängigheten nyligen, träffade många problem. Azerbajdzjan liksom andra republiker, som ingick i Sovjetunionen till det nära förflutna och har blivit oavhängiga först nu, upplever en övergångsperiod. Under dessa tre år försökte vi att säkerställa och stärka Azerbajdzjans oavhängighet, å andra sidan, försökte vi att leda vår republik på en ny väg, en demokratisk väg.

Azerbajdzjans folk, Republiken Azerbajdzjan, som ingick i Sovjetunionen för många år och levde under inflytande av den socialistiska och kommunistiska ideologin, har förnekat de här principerna nu. Det är en process av en oavhängig stats uppbyggnadsarbete. Vårt mål är uppbyggnadet av en juridisk, demokratisk stat, grundadet av ett civiliserat rättssamhälle.

Det är förutsatt de stora förändringarna i Azerbajdzjans ekonomi. Vår republik började utveckla sin ekonomi på grund av de marknadsekonomiska principerna. Genoförandet av ekonomiska reformer, en öppen väg till en fri ekonomi, grundadet av villkoren för initiativ och företagning - det är vår grundväg i ekonomi. Med det här målet har vi börjat förverkliga principerna för privatisering i ekonomi. Med ett ord sagt, på det ekonomiska området kommer och ska komma Azerbajdzjan på vägenav en fri ekonomi, vill upprätta förbindelser med en världsekonomi, integrera i det och inträda i världsekonomiföreningen.

Övergångsperioden i Azerbajdzjans liv har otvivelaktigt skapat de stora problemen och svårigheterna inne staten. Övergången från ett samhälligt, ekonomiskt och politiskt system till andra kräver naturligtvis en viss tid och mycket allvarliga stegen också. Men hur det var svårt , vi gick och ska gå på den här vägen. Vi vill säkerställa Azerbajdzjans oavhängighet just med den här vägen.

Nuförtiden finns Republiken Azerbajdzjan i ett tillstånd av den nationalekonomiska krisen.Hur jag sa, det är bundet, å första sidan, med övergångsperioden, men, å andra sidan, det är bundet med faktum, att Azerbajdzjan finns i ett krigstillstånd med Armenia för sista sex år. Men, trots alla de här svårigheterna, Azerbajdzjan fortsätter följa vägen av befästandet av sin oavhängighet. Azerbajdzjans folk drömmde om den nationella friheten och stats oavhängighet under loppet av många århundraden. Erövringen av azerbajdzjanska stats oavhängighet är den historiska händelsen för vårt folk. Vårt mål och vår väg är ett ständigt sparande av vår oavhängighet, och jag är säker, att vi ska uppnå fråmgången på den här vägen.

Azerbajdzjans utrikespolitik är inriktad på grundadet av lika villkor relationer med alla stater. I mitt tal den 29 september i FN:s generalförsamlings session förklarade jag om Azerbajdzjans hållning i den här frågan.

Jag vill konstatera igen, att Azerbajdzjan har tagit de allvarliga stegen på det här området och organiserat varma och gynnsama relationer med flera makter under den här treårsperioden, särskilt under det senaste året. Rörande på den här vägen har Azerbajdzjan förklarat om sin öppenhet mot hela världen. Vi vänder till hela världsförening, internationella organisationer, bolag och firmor, som är intresserad i den här saken, och föreslår att investera i Azerbajdzjan, samarbeta med vår republik, vi också upprätter förbindelser med dem.

Den 20 september av detta år var undertecknat stort avtal med främmande auktoritativa oljebolagen för en gemensam användning av oljefyndigheter i Kaspiska havet. Vi kommer då att skapa alla förutsättningar för investeringAzerbajdzjan av främmande makter, bolag och firmor. Med ett ord sagt, Azerbajdzjan som en oavhängig stat strävar efter att inta sin förtjänt plats i världsföreningen, i Förenta Nationerna.

Men som du vet den hårdaste, svåraste och viktigaste uppgiften för vårt land är förebyggnadet av den militära aggressionen mot Azerbajdzjan. Jag noterar, att FN, dess säkerhetsråd och du personligen, herr Generalsekreterare, sysselsätter dig ständigt med den här frågan, och dessa frågor är kända dig. Jag tror att de flesta delen av våra samtal under vårt möte måste ägnas åt den här frågan. Det är känt, att din ankomst är förenad precis med den här frågan i bestämd meningen. Efter Azerbajdzjan ska du besöka Georgien och Armenien.

Det betyder, att du är intresserad med situationen i vår region, och vi är mycket intresserade att använda dina möjligheter för grundadet av fred och lugn i vår region.

Jag noterar, att armeniska väpnade styrkor har ockuperat 20 procent av territorium av Republiken Azerbajdzjan till följd av sexårskrig. De ockuperade marker en territorium av såväl Nagorno-Karabach, en del av Azerbajdzjan, som en territurium av sju områden runt omkring Nagorno-Karabach. Mer än en miljon av azerbajdzjanska medborgare blev flyktningar från de ockuperade områdena. De finns i ganska svåra tillstånd, de flesta bor i tält, och de som inte bor i tält har inte till och med minimalförhållanden på boendeplatser. Det allt förstärker ytterst såväl den nationalekonomiska, som den sociala och politiska spänningen i Republiken Azerbajdzjan.

Du vet, men jag vill notera en gång till, att det var inte Azerbajdzjan som har börjat kriget. Rätt och slätt Azerbajdzjan var indragit i kriget. För sex år sedan började Armenien aggression mot Azerbajdzjan för att erövra Nagorno-Karabach, som är en territorium av Azerbajdzjan. Tyvärr, Armenien har lyckats att ockupera en del av azerbajdzjanska marker på grund av orsaker, som angår till Azerbajdzjan och, i mer omfattning, till följd av hjälpen, som var lämnad till Armenien med enskilda styrkor.

Till följd av det här kriget har Azerbajdzjan tappat mer än 20 tusen av sina medborgare, de har stupat. Över ett hundra azerbajdzjanska medborgare sårades, blev invalider. Bostäder, fabriker, de sociala anläggningarna har fallits ihop, brännts upp i de ockuperade länderna. Så där har det här kriget tillfogat azerbajdzjanskt folk och Republiken Azerbajdzjan såväl en moralisk som en allvarlig materiell förlust. Trots allt detta, Azerbajdzjan intar en fredsvänlig position, strävar att uppnå en fredig lösning på de här frågorna. Men de frediga stegen som vi har gjort har inte inbringad sina resultat ännu.

Du vet, att frågan om armeniska aggression mot Azerbajdzjan diskuterades upprepade gånger i FN:s säkerhetsråd. Säkerhetsråd antog fyra resolutionerom den här frågan. I april 1993, har antagits resolution 822 i samband med ockupation av Kalbajar område, efter det har antagits resolutioner 874 och 884 i samband med ockupation av Fizuli, Jabrail, Zangilan och Gubaldy områden. I alla de här resolutionerna, som FN:s säkerhetsråd har antagit, krävdes ett ovillkorligt och förbehållslöst avslägsnande av armeniska trupper från de ockuperade områdena ochbefrielse av dessa områden.

Utöver de här resolutionerna som har antagits i samband med erövringsverksamheten av armeniska trupper i Azerbajdzjans territorium, Ordförande av Säkerhetsråd har hållit ett tal sex gånger. Du har personligen hållit de allvarliga talen flera gånger, herr Generalsekreterare. Men tyvärr ingen av dessa resolutioner och tal förverkligades.

Den armeniska parten följer inte av besluten av FN:s säkerhetsrådet, FN i helhet, och följer inte ända hit. Tyvärr armeniska brotten mot internationella normer och olydnaden mot de här normerna blir ostraffade ända hit.

För fredig lösning av problemet samarbetar vi trångt såväl med FN som med ESK. I samband med den här konflikten inom ESK ram var grundaded en speciell Minsk-grupp. Republiken Azerbajdzjan samarbetar ständigt med Minsk-gruppen, ESK, och vi från sin sida ansträngde att skapa alla förutsättningar för en seriös verksamhet av Minsk-gruppen på detta område.

Under de senaste år har flera oavhängiga stater tagit initiativ också till lösning av de här frågorna. Det här initiativet tog sådana stater - USA, Ryssland, Turkiet. Vi ansträngde att använda de här initiativen också.

Under sista tiden förverkligar Ryssland på eget initiativ en stor verksamhet, anstränger att förmedla i lösning av våra problem och att ådagalägga de seriösa strävan på detta område. Vi ansträngde att använda och vi använder den här initiativverksamheten av Ryssland. Eftersom vårt mål är en lösning av problem men bara på fredig väg. Därför mottagar vi verksamheten av staten som tar ett intiativ för en rättvis och riktig lösning av den här frågan.

Du vet att som resultatet av förmedling av Minsk-gruppen och Ryssland och av omedelbara förhandlingar mellan Armenien och Azerbajdzjan avbröts eld för mer än fem månader. Vi tror att det är en viktig framgång. Men samma tid anstänger vi att använda rationellt eldavbröts regimen för att skapa en stor fred. På det här området samarbetar vi med Minsk-gruppen och med Ryssland också. Vårt mål är skapandet av en stor fred, ett slutavbrytande av kriget.

Otvivelaktigt sätter vi våra villkor i den här frågan. Villkoren är att ockupationsstyrkor av Armenien måste överge Azerbajdzjans territorium för en stor fred ochslutavbrytandet av kriget. När vi ställer frågan på så sätt vi tror att på första etappen måste armeniska trupper överge ockuperade Azerbajdzjans områden, inklusive Lachin och Shusha områden. Frågan om Nagorno-Karabach måste lösas på andra etappen. Efter befrielsen av ockuperade marker ska flyktingarna återvända på sina marker. Om vi uppnå det, med förutsättningenav befrielsen av Lachin och Shusha områden, efter det kan man diskutera en status av Nagorno-Karabach på andra etappen, och vi kan ta bestämda stegen på detta område.

När vi föreslår det, vi tar otvivelaktigt hänsyn ocksåtil säkerheten för armenier som bor i Nagorno-Karabach. Det är uppenbart att alla flyktningar som kan återvända på sina marker måste återvända. Det måste tryggas säkerheten för alla azerbajdzjanska medborgare. Den demografiska bilden i Nagorno-Karabach måste återuppbyggas. Eftersom azerier bodde också i Nagorno-Karabavh tillsammans med armenier.

De måste också återvända på sna marker. Obetingat uppstod ömsesidig misstron och motsättningarna som en följd av kriget som fortsätter för sex år. Därför måste de här frågorna lösas i etapper.

Som en följd av det allt måste tryggas en territoriell helhet och okränkbarheten av gränser av Republiken Azerbajdzjan. Republiken Azerbajdzjan som en oavhängig och suverän stat måste bli herre över sitt territorium och sina gränser. Vi hoppas att över lösning av de här frågorna FN, Säkerhetsråd och särskilt du, herr Generalsekreterare, ska förverkliga mycket i fortsättningen. På grund av det faktum att lösningen av de här frågorna är bindade med ESK organisation, och en speciell Minsk-grupp var grundad för lösningen av de här frågorna föredrar vi att lösa den här frågan inom ESK ram, genom Minsk-gruppen.

Värderande högt Rysslands förmedling vi tar hänsyn möjligheter som har Ryssland i vår region och vi är anhängarna av Rysslands samarbete med ESK:s Minsk-grupp. Vi tror att det här samarbetet måste riktas till en rationell lösning av frågorna i vår region.

Otvivelaktigt FN som är den mest auktoritativ organisationen, toppen, som avgör processer i världen och som fungerar under 49 år, förverkligar ganska effektiv verksamhet i alla delar av världen och i alla regioner. Jag hoppas att innan sitt 50-årsdagen kan FN med alla sina möjligheter lösa problemen i vår region.

Herr Boutros Boutros-Ghali, du är känd för oss och hela Azerbajdzjan som en stor diplomat, en person som harstora insats i världspolitik. Fall som du förverkligade för fred- och fridåteruppbyggnaden är uppenbara, och Azerbajdzjans folk uppskatar det högt. Jag vill uttrycka en hopp att du ska använda sina auktoritet, aktning, möjligheter och ska hjälpa Azerbajdzjan finna en utväg. Vi väntade på dig med den här önskan, de här tankarna och med de här önskningarna börjar jag förhandla med dig.