Mina damer och herrar!

Ärade gäster!

Hjärtligt välkomana! Det är en stor ära att ni är med på installationsceremonin av republiken Azerbajdzjans president. Jag vill uttrycka min tacksamhet till folket i Azerbajdzhan, våra medborgare för att jag har blivit vald och förblir presedent för republiken Azerbajdzjan.

Jag är stolt över att vara vald igen som presedent för oberoende republiken Azerbajdzjan och ser det som en hög uppskattning av mitt arbete som president för republiken Azerbajdzjan.

Jag har precis avlagt ed med handen på Azerbajdzjans författning och den Heliga Boken - Koranen inför er alla, medborgare i republiken Azerbajdzjan. Jag vill förklara att jag alltid ska hålla min ed och ska arbeta för vårt lands, Azerbajdzjans, bästa - för vår nation och vårt folk.

Jag tackar också statschefer, statsministrar, politiker och samhällsengagerade personer från olika länder som gratulerat mig till utnämningen.

Många representanter och statschefer från grannländer kom hit för att delta i installationsceremonin. Idag är de tillsammans med oss i denna aula. Bland dem är ambassadörer för olika länder vars ambassader ligger i Azerbajdzjan samt representanter för internationella organisationer närvarande. Hit kom också många gäster. Alla gäster hälsar jag välkomna.

Jag sätter stort värde på allt detta och anser detta som symbol för vänskap och samarbete. Det är mycket viktigt att stastschefer för republiker från Kaukasus och statschefer, delegationer deltar i installationsceremonin av republiken Azerbajdzjans president. Detta är ett exempel på gemenskapen och solidariteten mellan alla nationer i Kaukasus, detta tyder på idéen om att skapa \"ett gemensamt kaukasiskt hem\", visar att folk från Kaukasus region och själva republikerna vill stå närmare varandra och visar också deras önska att att bevara fred i Kaukasus.

Bavara freden i Kaukasus region, göra Kauasus till fredsregion, avvecklandet av alla konflikter är det viktigaste som önskar alla folk i Kaukasus region och dess republiker.

Folken i Kaukasus region står nära varandra idag och närvo av presedenter för republikerna i Kaukasus här i Azerbajdzjan är ett tecken på att vi, folk i Kaukasus region, vill ha fred och vill göra Kaukasus region till region där fred och välbefinnande råder. Jag är säker på att vi kan nå allt detta genom samarbete.

Ärade gäster!

18 oktober 1991 Högsta Rådet av republiken Azerbajdzjan uttryckte folkets vilja och antog Akten om statlig oberoende av republiken Azerbajdzjan och förklarade det för hela världen. Idag firar vi sju år av denna historiska händelse. Det är en högtid för oss. Från hela mitt hjärta vill jag gratulera folket i Azerbajdzjan, alla våra medborgare med denna högtid och vill önska fortsatt framgång och framsteg på den inslagna vägen.

1993 uttryckte folket sin vilja och jag kom till makten. Oktober 1993 blev jag vald som president för republiken Azerbajdzjan. Under senaste fem åren har Azerbajdzjan levt, förstärkats och utvecklat statens oberoende. De har fem åren var inte lätta för vårt folk. Vi har gått en svår men samtidigt ärofull väg. 1993 lyckades man förhindra inbördeskrig och Azerbajdzjans sönderfall. Sedan förhindrade man flera statskupper, terrordåd och sabotage.

1994 lyckades man uppnå vapenvila i konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan och tillståndet med vapenvila upprätthålls nu. Som resultat av detta blev det samhällelig och politisk stabilitet i Azerbajdzjan. För att nå allt detta behövde vi gå en svår väg. I Azerbajdzjan tog kaos, anarki och oordning slut. Vi lyckades att likvidera olagliga beväpnade och kriminella grupper. Nu är det politisk stabilitet och medborgare i landet fick möjlighet att leva i lung och ro och i frihet.

Vi följer en genomtänk och successiv utrikes och inrikes politik som speglar vårt lands, Azerbajdzjans, intressen. Vi bygger demokratisk, rättvis och sekulariserad stat. I Azerbajdzjan har vi byggt statliga institutioner, som grundar sig på maktdelning i den oberoende staten och demokratiprinciper. Oberoende Azerbajdzjan ratifierade den första demoktariska författningen. På demokratiskaprinciper blev perlamentet - Milli - Medzjlis av den oberoende Azerbajdzjan valt. Detta har antagit många lagar med sin lagstiftande makt. Allt detta tydligt pekar på att existensen av och utvecklingen av Azerbajdzjan som oberoende stat.

De senaste åren blev mycket tid ägnad åt skapandet av armén i Azerbajdzjan. Idag kan vi stolt säga att vi har en regulär och professionell arme som kan försvara landets suveränitet, landets helhet och Azerbajdzjan oberoende.

De senaste åren var också åren av byggandet och utveckling av demokratin i Azerbajdzjan. På demokratiska principer bygger sitt verksamhet arbete på statens nivå, regeringens verksamhet bildninga av samhället i Azerbajdzjan. Mänskliga fri- och rättigheter och dess försvar har alltid varit viktiga. Oavsett religion, språk och nationalitet har alla medborgare i Azerbajdzhan lika rättigheter och kan använda dem fritt.

I Azerbajdzjan har vi pluralism. Vi har tryckfrihet, yttrandefrihet och åsiktsfrihet. Politiska partier kan fritt verka i Azerbajdzjan. Lika så alla samhälleliga organisatoner, olika grupper och massmedier. Medborgarnas fri -och rättigheter skyddas och ska skyddas av staten. Som resultat av allt detta och genom folkval blev det möjligt att anta den första demokratiska författningen i landet. Detta ledde till demokratiskt val av perlamentet - Milli Medzjlis.

Presidentval 1998 i republiken visade än en gång för alla att oberoende Azerbajdzjan följer den demokratisk vägen. Det faktum att presidenten blev vald i Azerbajdzjan 1993, verkade i fem år och ett nytt presidentval är ett bevis i sig att demokratin existerar och utvecklas i Azerbajdzjan.

Det är ett välkänt faktum att på grund av brist på politisk stabilitet i landet direkt efter utroppandet av landets oberoende samt andra orsaker kunde man inte utveckla Azerbajdzjan. De senaste fem åren har används för att skapa, utveckla statsskick i Azerbajdzjan. Presidentval i Azerbajdzjan grundade sig på demokratiska principer. I Azerbajdzjan hade man fritt, oberoende och rättvist val.

Akrivt deltagande av en rad partier och organisationer, förekomstent av sex presidentkandidater, valkompanjsom ledes fritt och med öppenhetsprincipen, konkurens bland presidentkandidaterna och själva presidentvalet som resultat av allt detta, det höga valdeltagandet och att presidentval skedde inom de tidsramar som det ska bevisar än en gång att demokratin finns i Azerbajdzjan och att stora steg har tagits för att nå denna.

Statsorgansationer och myndigheter bekämpar kriminalitet för att säkerställa fred och politisk och samhähellig stabilitet i Azerbajdzjan. Idag kan jag stolt säga att alla satsningar blev framgångsrika och vi ser positiva resultat. Man oskadliggjorde, likviderade en grupp av organiserade kriminella, som hade funnits i flera år i Azerbajdzjan. Brottslingar fick sitt straff och på så sätt kunde vi erbjuda våra medborgare ett liv i lung och ro samt bra villkor för arbete och verksamhet. De senaste åren har vi å ena sidan förstärkt statens enhetlighet genom att ha ordning och dicsiplin och å andra sidan ledde humanitets politik.

Humaniteten är en av de viktigaste frågorna i nutidens Azerbajdzjan. Som resultat av denna linje skrev jag under många presidentdekret och 1856 människor blev frisläppta från fängelser. Som resultat av amnestipolitik vilken var mitt initiativ blev 40 tusen människor frisläppta från fängelser. Denna politik ska vi också följa i framtiden. Jag vill påpeka att i den närmaste framtiden ska jag skriva under amnestidekretoch kommer att framlägga ett nytt mer omfattande förslag om amnesti.

Skapandetav staten Azerbajdzjan går hand i hand med ekonomisk utveckling. Alla känner till den ekonomiska situation som vi hade i Azerbajdzjan tidigare. På grund av Soviet Unionens sönderfall samt arggession från Armenien 1988 blev den ekonomiska kapaciten i landet förstörd.

Sedan slutet av 1980 -talet försämrades Azerbajdzjans ekonomi. Den ekonomiska kapaciteten minskades med 20-25% under 1992-1993.

Som resultat av den rätt valda politiken inom ekonomi lyckades vi förändra situationen. Grunden för allt detta är demokratiseringen av alla områden i Azerbajdzjan. Förutom sociala och politiska reformer, samt reformer inom statsbyggandet som grundade sig på demokrati har vi också lyckats genomföra olika reformer inom ekonomin och det socialla livetför att demokratisera och liberalisera ekonomin. Grunden för allt detta är vår strategiskt valda linije.

Sin ekonomi bygger Azerbajdzjan i enligthet med världsekonomin. Vårt land har valt marknadsekonomi. Vår viktigaste uppgift är att kombinera erfarenheter från olika industriländer med realia i Azerbajdzjan och skapandet av marknadsekonomi i landet. Jag kan stolt säga att vi har nått betydande framgång inom detta område.

Vår republik började genomföra reformer inom ekonomin senare än andra stater, medlemmar i Oberoende Statens Samvälde på grund av konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien samt olika händelser i själva landet. Oavsett detta har vi nått stora fråmgångar inom ekomonireformer under ganska kort tid och kan se dess positiva resultat.

Dessa reformer började vi genomföra i slutet av 1995 - början av 1996 och de genomförs också nu. Som resultat av detta lyckades vi att förhindra en minskning av ekonomin, har en stabil ekonomi och dess utveckling. 1996 lyckades vi som sagt nå stabilitet i ekonomin och 1997-1998 var år av ekonomisk tillväxt i Azerbajdzjan samt utveckling av produktion inom industri och jordbruk skedde.

Som resultat av detta har arbetet inom välfärdssystemet och socialsystemet genomförts under en två årsperiod och denna linje ska vi följa även i framtiden. Vi lyckades förhindra inflation i Azerbajdzjan. 1994-1995 var inflationen hög i landet och ekonomin påverkades av detta. Genomförda ekonomiska reformer, liberalisering av ekonomin, åtgärder inom finansområdet hjälpte oss att förhindra inflationen.

Alla ni vet att de senaste månaderna förekommit en finanskris i vissa regioner i världen. Denna kris påverkade också Ryssland samt andra länder som ingår i Oberoende Statens Samvälde.

Vi har ekonomiska kontakter med Ryssland och andra länder som ingår i Oberoende Statens Samvälde. Därför kunde denna ekonomiska kris påverka också Azerbajdzjan. Med vi vidtog vissa åtgärder för att förhindra denna påverkan. Idag är ekonomin i Azerbajdzjan stabil och den nationella valutan - manat - är också stabil.

Bland andra åtgärder som vi genomför inom ekonomin är samarbete med andra länder. Vi har öppnat vårt land för hela världen. Vi är ett land som har en öppen och fri ekonomi.Azerbajdzjan har skrivit under flera avtal av historisk betydelse med ledande oljebolag rörande gemensamt exploatering av olje -och gasfyndigheter. Dessa avtal realiseras nu. Vi kan se dess praktiska resultat. Detta och ett annat arbete som genomförs inom ekonomiområdet garanterar snabb utveckling av investeringar av världskapital i Azerbajdzjan.

Nuförtiden är investeringarna i landet beräknade till 160 USA dollar per capita. Denna siffra är en av de högsta bland länder som ingår i Oberoende Statens Samvälde. Vi anser att arbetet som vi genomför med ledande bolag från hela världen inom olje- och gasområdet är betydande inte bara för själva Azerbajdzjan utan också för hela Kaukasus, Centralasienoch Kaspiska havet område.

På grund av avtal om olje - och gasområdet samt projekt som genomförs nu kommer man att investera 45-50 miljarder USA dollar i Azerbajdzhans ekonomi under de närmaste 25-30 åren. Azernajdzjans inkomster blir då 200 miljarder USA dollar. Arbetet genomfört inom detta område ger bra förutsättningar för attleda transkaukasus olje - och gasledning via Azerbajdzjan territorium.

Allt detta är mycket viktigt för Azerbajdzjan. Med jag vill säga att vårt samabete med andra länder omfattar alla sektorer i ekonomin. Idag är fler än 1300 utländska bolag verksamma i Azerbajdzjan.

Reformer inom ekonomin baserar sig också på program om privatesering. Genomförandet av programet för privatesering ger sina positiva resultat. I Azerbajdzjan har vi genomfört privatesering av små och medelstora företag. Nu är vår uppgift att privatisera stora företag.

Bland alla ekonomiska reformer är jordreformen mycket viktig. I slutet av 1995 gjorde vi satsningar och antog en lag \"Om jordreform\" och nu realiserar vi denna lag i verkligheten. Denna lag \"Om jordreform\" i Azerbajdzjan baserar sig på principen om överlämnande av mark till privat äganderätt. Vi genomför redan allt detta. Nuförtiden är 80% av marken i Azerbajdzjan som ska överlämnas till privat bruk är redan privatägd.

Vi genomförde privatisering av djuruppfödningen. Som resultat av detta har produktionen av jordbrusprodukter samt livsmedel ökat i Azerbajdzjan och jag hoppas på Azerbajdzjan att i närmaste framtid ska förse sig själv med livsmedel i den närmaste framtiden.

Igår lyssnade jag på ett meddelande som sändes på tv från Moskva och som handlade om att ha folkomröstning angående överlämnadetav mark till privat bruk i Kirgizistan. Det glädjer mig. Vi har redan genomfört detta tack vare den antagna lagen. Folket har förstått lagen rätt och följer den. Alla känner till att frågan om jordreform och om att överlämna marken till privat bruk är hårt kritiserad i många länder som ingår i Oberoende Statens Samvälde. Men folket i Azerbajdzjan har visat att det sträver efter att skapa egendom, näringsverksamhet och friekonomi och därför är alla lagar som vi antar och antagit samt olika satsningar godkända av folket och genomförs framgångsrikt.

Under de förgångna fem åren har Azerbajdzjan kommit överstatskris samt en politisk och ekonomisk kris. Vi har politisk och offentlig stabilitet i Azerbajdzjan nu och fortsätter upprätthålla det. Vi har nått makroekonomisk stabilitet i ekonomin. Allt detta utgör en grund för en framgångsrik utveckling av Azerbajdzjan i framtiden.

Förutom alla dessa positiva framgångar inom olika områden erkänner vi att det finns problem i alla områden samt vi erkänner de fel vi har gjort. Vi vet mycket väl vilken skada vårt land fick av dem. Tyvärr finns det vissa tjänstemän i statliga myndigheter som inte kan göra sin plikt som de ska. Det finns också sådana som missbruker makten för sin egen vinning, bryter mot lagar, tar mutor och det förekommer också korruption. I Azerbajdzjan finns det sådana människor som hindrar oss från skapandet av en fri ekonomi. Å ena sidan försöker vi utveckla näringsverksamhet, vill skapa en samhällsklass av företagare, vill att fler och fler är sysselsatta inom näringsverksamheten och utvecklar sina egenskaper för att bli företagare, vill skapa sådana villkor så att var och en kunde göra sitt arbete fritt. Med hjälp av dettavill vi bygga en fri marknadsekonomi.

Tyvärr finns det människor i våra myndigheter som hindrar oss från att göra det. Laglösheten i lokala myndigheter, vissa departament, fel på polisnivå hindrar oss från genomförandet av vår valda politiklinje.

Alla vi vet mycket väl att den politik som vi följer i ekonomin och de genomförda reformerna leder å ena sidan till ekonomisk utveckling i allmänhet och å andra sidan påverkar negativt de mindre bemedlade grupperna. Därför lägger vi stor vikt på den sociala sidan av våra reformer och vi tänker följa samma politik i framtiden. Vi vidtar stora åtgärder för att förbättra livsvillkor för de mindre bemedlade personerna. Vi tar med i beräkningen ekonomins tillväxt, höjda inkomster och utveckling av bugdeten och vi kommer att höja löner, pensioner och bidrag. På så sätt ska vi uppmärksamma de mindre bemedlade grupperna bland våra medborgare. Detta är en av de viktigaste uppgifterna för oss.

Inom detta område ska vi också ägna mycket tid och uppmärksamhet åt situationen med våra medborgare som blevtvångsförvisade från sina mark av beväpnade armeniska styrkor, åt de som blev flyktningar. Vi ska ägna oss åt deras finansiella situation. Idag måste jag erkänna att tillståndet av våra medborgare som bor i flyktingläger är svårt. Var och en som ser de människorna och hur de bor i tält blir å ena sidan skrämd och förstår å andra sidan hur mycket vårt folk kan tåla.

De senaste månaderna träffade jag människor som blev tvångsförvisade, asylsökande som bor i flyktingläger. Man kan säga att jag har varit i de flesta i flyktingläger. Där pratade jag med folk och blev än en gång vittne till deras situation. Jag tycker att de verkligen visar ett stort tålamod och hjältemod- att förlora sina hus, sina nära och kära, sin egendom och att bo i tält oavsett om det är varm sommar eller kall vinter.

Därför har jag redan understryckit och gör det än en gång idag att vi måste vidta extra åtgärder för att förbättra och underlätta situationen av denna grupp tills de ockuperade territorierna blir befriade. Parallellt med våra åtgärder bör varje person inom myndigheternas sektor, varje medborgare om denne har möjlighet ta hand om dem. Detta är vår nationella skyldighet. Detta är vår medborgerliga skyldighet.

Idag vill jag än en gång påpeka att vi ska arbeta för att bli av med dessa problem inom olika områden och förbättra verksamheten av statliga myndigheter. Vi bör förbättra ministerrådets arbete. Vi bör förbättra arbetet inom de olika departamenten. Alla ni känner till det jag vill säga men jag vill nämna det en gång till att vi har förändrat mycket inom republikens verkställande myndigheter under de senaste två åren. Vi la ner vissa departament, statliga nämder och förvaltningsorgan. Företag, organisationer som tillhörde dem blev privatiserade eller kommer att privatiseras. Dessa åtgärder tänker vi genomföra i fortsättningen. Vi ska förändra depertamentens struktur samt förbättra ministerrådets arbete.

Vi grundar allt arbete inom ekonomin på erfarenheter från hela världen. Inom dessa frågor samarbetar vi med Världsvalutafonden, Världsbanken, EU:s ekonomi uttskott och följer aktivt deras rekommendationer. Idag vill jag meddela att vi har stor nytta av det. Jag är mycket nöjd med att arbete som vi genomför inom dessa områden, positiva förändringar inom ekonomin, genomförandet av ekonomiska reformer värderas högt av Världsvalutafonden och Världsbanken. Jag vill tacka dem för samarbetet och vill påpeka att vi ska fortsätta följa marknadsekonomin, genomföra ekonomiska reformer och ska samarbeta med världsekonominoch ska aktivt använda redan de beprövade erfarenheter från världsekonomin.

Som folkvald president vill jag säga att viär jag fullt medveten om situationen i Azerbajdzjan. Vi ser de framsteg vi har gjort och samtidigt ser vi alla nackdelar, fel och misstag. Jag som Azerbajdzjans president ska i mitt arbete sträva efter utvecklandet av positiva tendenser och avveklandet av nackdelar. Jag är säker på att vi kommer att uppnå allt detta.

De förgångna fem åren har visat att Azerbajdzjan bygger en demokratisk, sekulariserad rättsstat. Azerbajdzjan följer demokratin. Än en gång vill jag poängtera att detta är vår strategiska väg och att vi alltid ska följa den.

Byggandet av en demokrati samt demokratisk utveckling oavsett land innebär relationer mellan makt och opposition. Det är självklart och vi erkänner det faktumet att det alltid finns opposition under demokratisk utveckling och byggandet av en demokrati. Utan opposition kan demokrati inte existera. Därför vill jag i mitt arbete regulera relationer mellan makt och opposition, vill att dessa relationer med hjälp av erfarenheter från hela världen förs på en sundare nivå. Vi, som sitter vid makten, erkänner att oppositionen finns och att den ska finnas i Azerbajdzjan i framtiden.

Vi som sittervid makten är alltid öppna för att etablera ömsesidig förståelse med alla opposition krafter samt är redo för att hålla förhandlingar med dem. Jag hoppas på att vi har bra förutsättningar för att regulera relationer mellan makten och oppositionen på grund av att vi har förstärkt statsprinciperna i Azerbajdzjan under de förgångna fem åren samt efter det fria presidentvalet 11 oktober. Azerbajdzjans president och alla statliga myndigheter är redo för dialog och förhandlingar. Jag tycker att de som tillhör oppositionen också bör visa mer uppmärksamhet för nationella intressen, statens oberoende, existens och utveckling av Azerbajdzjan som en oberoende stat och allt detta måste ligga till grund för vårt framtida samarbete.

Under de senaste fem åren har Azerbajdzjan följt en genomtänkt successiv utrikespolitik. Den var framgångsrik och gav positiva resultat. På grund av detta lyckades Azerbajdzjan etablera kontakter med många länder, inklusive de industrialiserade länderna. Många statsbesök från Azerbajdzhan blev organiserade till dessa länder och många statschefer, premiärministrar, ledamöter och statsdelegationer besökte Azerbajdzjan i sin tur. Ett stort antal överenskommelser och avtal blev underskrivna. Under de senaste åren hade Azerbajdzjan sina representanter i alla internationella organisationer och deltog aktivt i deras arbete.

Som ett resultat av detta skaffade sig Azerbajdzjan en bra position i världssamfundet. Som en oberoende demokratisk stat som utvecklar en fri marknadsekonomi blev Azerbajdzjan erkänt i världen och många länder visar sitt intresse för det och kommer med förslag om att etablera kontakter med Azerbajdzjan.

Den utrikespolitik som Azerbajdzjan genomför hjälper också hela Kaukasiska regionen. Som ett resultat av arbete som gjordes inom programmet TRASEC, höll man den 7-8 september en internationell konferens som var tillägnat åt rekonstruering av Den Stora Sidenvägen. I denna konferens deltog 32 länder och 9 av dessa länder representerades av sina presidenter och statschefer. Representanter för 13 internationella organisationer deltog också i konferensen. Efter att Den Stora Sidenvägen kom ur bruk under medeltiden och fram till vår tid är det den första gången då viktiga historiska beslut tagits på en internationell konferens i Baku. I samband med detta blev Bakudeklarationen och olika överenskommelser underskrivna. Det är en historisk händelse för oss och det bevisar att Azerbajdzjan förenar Öst och Väst, Europa och Asien samt demonstrerar resultatet av det arbete Azerbajdzjan gjorde i denna riktning.

Vi ligger i Europa men samtidigt ligger vi vid gränsen mellan Europa och Asien och både historiskt och kulturellt (vår mentalitet och våra rötter) utgör vårt land syntes av Öst och Väst, Europa och Asien. Vi är medvetna om vår historiska uppgift ochvi har gjort allt arbete som var nödvändigt för den. Jag tycker att Baku internationella konferens bör värderas högt.

Vi ska fortsätta vårt arbete i denna riktning. Vi ska fortsätta genomföra vår utrikespolitik. Azerbajdzjan är ett fredligt land. Vi vill skapa fred i hela världen, i hela Kaukasus, i regionen, i vårt land och sträver efter det. Aggressionen från Armenien mot Azerbajdzjan som börjades för 10 år sedan förorsakade krig och ledde till konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan samt ledde också till att freden i Kaukasus region upplöstes.

Som resultat av aggressionen från Armenien blev 20% av Azerbajdzjans territorium ockuperat av Armeniens armé. Fler än en miljon av våra landsmän blev tvångsförvisade från sina territorier och befinner sig i en svår situation nu. På dessa territorier ödela man historiska sevärdheter, religiösaoch heliga platser, moskéer, all egendom och vårt lands ekonomi. Azerbajdzjan fick lida mycket, tiotals människor blev shakider, offrade sig och blod utgöts. Allt detta ledde till att tiotusentals människor blev handikappade och det finns också en stor grupp av shakidafamiljer. Allt detta är ett resultat av Armeniens aggression mot Azerbajdzjan.

Folket i Azerbajdzjan ville inte ha krig och anfalla något annat land. Det försvarade bara sina intressen, sin suveränitet och sitt land. Modiga söner av Azerbajdzjan blev shakider för att försvara sitt land. Som ett resultat av soviet makten 1990 utgöts också blod i Azerbajdzjan. Oskyldiga människor från Azerbajdzjan blev också shakider på grund av det. Idag vill jag böja huvudet inför minnet av alla shakider som omkom för vårt lands oberoende, vår suveränitet och försvarandetav Azerbajdzjan och ber alla hedra deras minne med tyst minut.

(En mening på arabiska)

Oavsett alla dessa forluster försöker Azerbajdzjan hitta en fredlig lösning på konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Maj 1994 skrev man under ett avtal om eldupphörd. Följande 4 år följde vi avtalet och förhandlade om fred. Alla förhandlingar och arbete som gjorts hittilsutgör en grund för fredlig lösning på konflikten och inger oss hopp om detta. Dessa frågor om fredlig lösning på konflikten kontrolleras av OBSE och Minskgruppen. Idag leds Minsk gruppen av tre stora länder- Ryssland, USA och Frankrike. Jag uppskattar högt allt arbete som Minskgruppen gjort och speciellt sätter jag värde på de beslut och de uttlåtanden som blev antagna på toppmötet i Budapest 1994 och toppmötet i Lissabon 1996. Vi accepterade också förslag från Minskgruppen andra halvåretav 1997 och i början av 1998 och är redo att att förhandla om fred på dess grund. Jag vill än en gång poängtera att Azerbajdzjan prioriterar en fredlig lösning på konflikten mellan Azerbajdzjan och Armenien. Vi tror på det Minskgruppen gör och vi litar på deras ordförandeskap och vill fortsätta samarbeta med dem.

Men alla i OBSE, alla i världen, alla i Minskgruppen måste veta att en fredlig lösning på denna fråga bör grunda sig på principen om Azerbajdzjans enhetlighet. Vi har aldrig velat och vill inte heller ha nu andra länders territorier. När vi utropade oberoendet av Azerbajdzjan blev vi erkända av FN och nu vill vi försvara landets enhetlighet och dess oberoende inom ramen av våra gränser.

Att lösa konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan samt mellan Armenien och Karabakh kan ske bara inom dessa ramar. Vi kan aldrig ge en del av vårt land till något annat land. Azerbajdzjans enhetlighet är viktig för oss. Vi ska sträva efter dessa heliga mål i fortsättningen och ska försöka använda alla möjligheter för att nå landets enhetlighet.

Ärade vänner och ärade landsmän!

Vi befinner oss på ett nytt steg av det nya Azerbajdzjans utveckling. Vi har många uppgifter. Vi går mot 2000-talet. 1900-talet spelade en särskild roll i vårt folks historia. På 1900-talet hade Azerbajdzjan många svårigheter. 1918 fick landet oberoende status och förlorade sedan denigen. Under följande 70 åren har Azerbajdzjan levt under totalitarismen från kommunisternas sida.

Efter oberoendet av landet fick Azerbajdzjan många svårigheter. Aggressinen från Armenien som påbörjades för 10 år sedan försämrade situationen och skapade svårigheter för Azerbajdzjans utveckling . Men oavsett allt detta ser vi mycket optimistiskt på vår framtid. Jag ser tydligt det som väntar mitt land i framtiden. Det arbete som vi gör och de åtgärder som vi vidtar garanterar landets successiva utveckling.

Azerbajdzjans framtid tillhör ungdomar. Vi skapar bra grunder för nutidens ungdomarna i Azerbajdzjan, för framtida generationer i Azerbajdzjan. Det viktigaste faktumet är att Azerbajdzjan är en oberoende stat, det grundades, förstärktes och håller på utvecklas nu. Statens oberoende i Azerbajdzjan är evigt och orubbligt.

Vi vill att Azerbajdzjan träder in i 2000-talet som en stark och oberoende stat. Vi vill skapa ett lyckligt liv för framtida generationer. Vi försöker använda Azerbajdzjans kapacitet, utveckla ekonomin och förbättra folkets välbefinnande. I framtiden vill vi också skaffa oss en bra position i världssamfundet. Vi vill samarbeta med ledande världsorganisationer. Azerbajdzjan ska utvecklas som ett fritt demokratiskt land och ska spela sin historiska roll där Europa förenas med Asien.

Ärade landsmän! Ni kan vara säkra på att jag är helt medveten om min svåra och ansvarsfulla uppgift och vill att ni vet att jag sätter stort värde på er tillit. Jag känner stort ansvar för denna tillit. Jag vill säga att jag ska göra mitt bästa för att rättfärdiga förtroendet och ska sträva efter Azerbajdzjas intensiva utveckling i de närmaste åren.

Leve folket i Azerbajdzjan!

Leve ett demokratiskt, oberoende och starkt Azerbajdzjan!